Lymfödem

Lymfödem det kan kort och gott förklaras som en kroppsdel som svullnar upp i samband med att det samlas lymfvätska på just den platsen i kroppen. Det sker inte så sällan i en arm eller ett ben. Om du vill veta mer om lymfödem såsom vad det innebär, vilka symtomen på det är, vilka behandlingar som finns att tillgå och när det är dags att söka vård så kan du läsa vidare nedan.

Vad innebär lymfödem?

Precis som vi nämnde inledningsvis innebär lymfödem att en kroppsdel svullnar och detta sker främst i armar eller ben. Dock är det också möjligt att drabbas av lymfödem i ansiktet, på bröstet och på halsen. Dessvärre är majoriteten av lymfödemen kroniska – det vill säga att de inte går att bota. Det positiva är att det trots allt vanligtvis går att slippa besvären med hjälp av behandlingar. Då försvinner värken antingen helt och hållet eller också minskar den betydligt.

När det gäller lymfödem finns det både primära och sekundära sådana. De som räknas som primära finns med redan vid födseln och återfinns hos både vuxna och barn. Därmed är det sällsynt att man utvecklar primärt lymfödem – sekundära är dock vanliga.

Varför drabbas man?

I lymfsystemet som finns i kroppen finns det ett nätverk som består av lymfkärl. Dessa kärl har flera uppgifter – en av dem är att transportera lymfvätska från vävnadsvätskan till blodet. Lymfkärl kan även jämföras med vener när det gäller uppbyggnaden. Skillnaden är att väggarna är tunnare.

De minsta lymfkärlen i kroppen tar sin början ute i vävnaderna mellan cellerna. Dessa kärl strålar samman med andra mindre lymfkärl som i sin tur skapar allt större kärl. Lymfkärlen som är lite större har klaffar som är till för att lymfvätskan enbart ska kunna gå i en och samma riktning. På vägen mot bröstkorgen går vätskan igenom ett antal lymfkörtlar under tiden. Lymfkörtlarna är också en del av det så kallade lymfsystemet.

I samband med att lymfkörtlar och lymfkärl inte fungerar som de ska så drabbas transporten av lymfvätskan som då inte kommer fram till större lymfkärl och till blodomloppet som den ska göra. Detta betyder att vätskan samlas och till slut bidrar till att kroppsdelen med dåliga eller skadade lymfkörtlar blir svullen.

Sekundära och primära lymfödem

Om du drabbas av sekundära lymfödem har det att göra med att lymfkörtlar eller lymfkärl har skadats eller tagits bort. Det kan ske vid exempelvis en strålbehandling, ett benbrott eller en operation. Därmed är sekundära lymfödem mer förekommande än primära. Med primära lymfödem har du fötts med ett skadat lymfsystem. Inte sällan har det att göra med genetiska förändringar. En del har ett lymfödem redan som nyfödd medan andra drabbas i tonåren eller ännu senare i livet.

Tecken på att du är drabbad

Det finns vissa symtom du kan vara uppmärksam på som talar för att du har drabbats av lymfödem. Ett av de första symtomen är helt enkelt att din hud blir tjockare och det är inte ovanligt att du känner att huden är spänd i den kroppsdel där lymfödemet är på gång. Därefter börjar en svullnad att synas – det kan vara kring anklarna eller till exempel vid armbågen. Du kan också känna dig tyngre i den kroppsdel som har drabbats och du kan även få märken på huden efter dina kläder och eventuella smycken du bär. Skulle ditt lymfödem växa ytterligare kommer din rörlighet att minska liksom din kraft i kroppsdelen. Detta kan leda till både värk och hudbesvär.

Sök vård för lymfödem

Om du känner igen symtomen ovan kan det vara dags att ta kontakt med vården. Detta gör du när du märker att en kroppsdel blir svullen. Sker detta förlopp väldigt fort eller om du känner en stor smärta är det viktigt att du söker vård på en gång hos din vårdcentral eller till och med via din närmaste akutmottagning. Du kan som bekant alltid få råd genom att ringa vårdguiden.

Minska risken

Det finns sätt att minska risken att drabbas av lymfödem – bland annat genom att bibehålla en hälsosam vikt samt att motionera regelbundet. Övervikt har visat sig öka risken för att få lymfödem och i samband med viktuppgång kommer även lymfödemet att bli större. Går du däremot ner i vikt kommer ditt lymfödem bli mindre också. Med andra ord ska du se till att motionera och vara aktiv under tiden som du behandlas för lymfödem.

Undersökning och behandling

Känner du på dig att du har drabbats av lymfödem tar du kontakt med vårdcentralen och går igenom en kroppsundersökning. I samband med denna undersökning kommer en läkare att känna på den svullna kroppsdelen och dessutom mäta den. Det är vanligt att flera kroppsundersökningar görs och en del får även göra en lymfskintigrafi.

En lymfskintigrafi innebär att flödet i lymfbanorna mäts. Denna undersökning gör det möjligt att se flödet som sker i lymfbanorna samtidigt som det blir tydligt ifall lymfsystemet är skadat. Undersökningen sker genom att ett svagt radioaktivt ämne sprutas in under din hud. Ämnet som sprutas in plockas sedan upp av lymfkärlen som i sin tur tar med det i lymfsystemet. Med en speciell gammakamera får läkaren chansen att se det radioaktiva ämnet som rör sig i lymfkärlen och i vilken hastighet det går i. Undersökningen kan dröja ett par timmar men gör inte ont.

Lymfödem behandlas med hjälp av kompression och ju tidigare du får hjälp desto bättre. När du söker vård snabbt blir det enklare att behandla lymfödemet. Om du inte får behandling kommer svullnaden med största sannolikhet växa och då kan lymfödemet också leda till att fett- och bindväv skapas i huden.

Kompressionsstrumpor och träning mot lymfödem

Märker du att du har drabbats av ett lymfödem redan i samband med de första symtomen så kan det faktiskt räcka med ett par kompressionsstrumpor – dessa har ett högre tryck än vanliga så kallade stödstrumpor. Med hjälp av en kompressionsstrumpa så blir trycket lite högre mot vävnaden vilket i sin tur leder till att svullnaden den blir mindre. Det är dock väldigt viktigt att kompressionen anpassas individuellt för att trycket varken ska bli för högt eller för lågt.

En del som är drabbade behöver enbart använda kompressionsstrumpan under dagarna medan andra däremot är tvungna att bära strumpan mer eller mindre dygnet runt. Det rekommenderas även att kompressionsstrumpor sköljs noggrant varje dygn. Detta är helt enkelt till för att trycket ska hålla i sig.

I dag finns det en hel del olika sorters kompressionsstrumpor som är anpassade för olika kroppsdelar såsom armar och ben. Det finns att få i standardstorlekar men det går också att måttbeställa vid eventuellt behov. Men lymfödem på huvudet, könsorganen och bålen det är också möjligt att behandla med hjälp av kompression.

Sist men inte minst så har det som sagt visat sig att träning och en fysisk aktivitet överlag både minskar risken att drabbas av lymfödem och förbättrar tillståndet om du redan har drabbats av det. Det kan då vara allt från styrketräning till simning eller helt enkelt vanliga promenader. Du som ofta sitter eller står still under längre stunder behöver absolut lägga till regelbundna pauser med rörelse.